Nyårsspecial

I förrgår köpte jag en ny munskölj, som senare visade sig vara främst för de som antingen lider av muntorrhet eller har tandprotese. Men men, same shit different name tänker jag och använder den flitigt ändå. Vem vet, kanske hade jag varit snustorr i munnen och helt utan mina originaltänder om det inte vore för min nya supermunskölj liksom.

Men i alla fall…

Idag när jag satt inne i mitt minimala badrum med munnen full av protesskölj så slog det mig: imorgon är det 2012. Hej vad det går i buskar och snår! Nästa tanke var att alla andra (åtminstone NA) kör ju med sådana där årskrönikor, så varför gör inte jag det? NA:s krönikor verkar å andra sidan fokusera mer på negativa saker, i alla fall när det kommer till Hällefors - nerläggningar och konkurser - och Nora - mord och död, men jag tänkte vända på steken och ge er några godbitar ur mitt eget 2011. Kul va? Åh ja!

Jag måste bara börja med att berätta hur mycket det stör mig att det nya året inleds på en söndag: MYCKET!

2011

Projektarbetet

I början av året var det dags. Projektarbetet skulle in. Jag hade, som många andra, skjutit upp allt arbete till sista minuten, eller snarare sekunden. Januari gick åt till att baka, baka och baka lite till. Satt även en hel del i skolan framför en dator och filade på min design för boken. (Viss ja, jag kanske ska nämna att jag gjorde en muffins- och cupcakebok.) Slutresultatet blev långt ifrån vad jag hade planerat, men det var i alla fall något att ta på, och det räckte till ett VG. Gött mos, snarare God muffin!

Studenten

Den 11 juni sprang den matglada klassen MPA8 ut genom Virginska skolans dörrar för sista gången. Dagen började med champagnefrukost på Zaras kolonilott. (Eller ja, för mig började studentdagen med att jag klev upp ur sängen runt klockan 4 på morgonen för att sedan hetsa i ordning hår och smink och kasta mig i bilen mot Örebro.) Dagen var perfekt. Soligt och fint (delvis) och alla var på bra humör. Synd att inte Mato var där bara… Efter utsläpp och flakåkning mötte Niklas upp mig i den pimpade Kia Picanton (han hade satt tårtdekorationsflaggor lite här och var, och knutit fast två björkkvistar på backspeglarna) och en trött timme senare var vi hemma där studentmottagningen var i full gång. Gott fika, bra presenter och framför allt fina gäster!

Jag hade inte planerat att gå ut på kvällen eftersom jag inte direkt är någon partypingla, men då min bror erbjöd sig att skjutsa in mig och Niklas till Örebro så bestämde vi oss för att gå på Midnight Mooses releaseparty på en lugn liten bar där jag dessutom skulle vara den enda studenten (= fett med gratulationer från främlingar, TJOHO!)

Förlovningen

På min och Niklas femårsdag (10 september) bestämde vi oss för att det nog var dags för nästa steg, så vi gick helt sonika till en guldsmedsbutik i Göteborg och beställde varsin ring och firade det hela med en mysig middag på vad som skulle komma bli vår absoluta favoritrestaurang i Göteborg: Vino tapas! Ringarna kom på en vecka och passande nog så var det samma dag som Niklas skulle åka hem till Grythyttan.

Turkiet

Som förlovningspresent från våra föräldrar fick jag en biljett till Turkiet. (“Hej då Niklas, nu åker jag!” nej inte riktigt så, men det hade kanske varit lite festligt? Höhö.) Niklas familj och släkt skulle nämligen på sin årliga utlandsresa och detta var första gången som jag hade möjlighet att följa med. Det var också första gången som jag skulle lämna norden. (Har ju faktiskt varit i Norge TVÅ gånger innan! Boyah!) I början av oktober flög vi ut från Karlstads flygplats och landade fyra timmar senare i varma Antalya (?) för att åka vidare mot vår slutdestination: Alanya. En vecka i värmen blev det, och trots magsjuka och irriterande inkastare så hade vi det jättebra!

Julafton

Min och Niklas första jul ihop tillbringades i Nora hos min syster. Bristen på stress ledde till viss förvirring (“Är det verkligen jul? Vad är det som saknas? Borde jag inte vara stressad?) men dagen var jättebra och själva aftonen tillbringades hos Niklas familj i Grythyttan. Som alltid så blev det alldeles för mycket mat så i flera dagar räckte det att man såg på en köttbulle för att bli mätt i flera dagar efteråt.

Viss ja, jag blir faster när som helst nu!

(På bilden: Håkan, Helen, Jag, Niklas, Björn och Maria. Hanna och Jossan saknas tyvärr!)

Janina - räddaren i nöden

Ångesten över vad man ska göra med håret till nyår var stor, men till min undsättning kom Janina, med en donut.
Gött mos.

Nu är det jul här i vårt hus

Eller ja, officiellt är det juldagen nu, men va fan - det är ju jul det med! Igår hade vi ett litet julfirande hemma med paketutdelning och mys med delar av familjen. Och själva julafton har spenderats i Nora med pomp och ståt. Och efter (för) mycket mat och godis brummade jag och Niklas hem till hans päron i Grytis. Så nu, efter att ha fått mandeln i gröten, ligger jag här som en strandad val iförd min underbara filt med ärmar och mina mysiga flufftofflor (mina svärföräldrar vet hur jag ska tas!) och jäser.

Men mer om detta en annan dag. Nu säger jag i alla fall en gång för alla: god jul!

Kuljulliksom

Hej hej, hemskt mycket hej.
Jag kan inte sova trots att jag är så förbannat trött. Har bakat kola och tryfflar hela kvällen så min kropp har gått i någon sorts strejk. Har även slagit in julklapparna, hurtig som jag är. Hehe.
Imorgon, eller ja... idag, är Dan' före dopparedan'. (Tänk så töntigt det hade blivit om jag hade skrivit "dagen före dopparedagen"... Pphhfs!)
I alla fall... Jag ligger här i min underbara säng (har sovit på en madrass på golvet i en vecka och sedan en natt i Niklas pyttelilla säng, intryckt mot väggen en natt) och lyssnar på Laleh. Den kvinnan alltså! Jag blir lika impad av henne varje gång jag hör henne!

Aja, ska härja lite med Busan, läsa lite i min Holy book (alltså Maria Montazamis livsstilsbok) och sedan försöka sova en gnutta. Go'natt!

Less is more, NOOOT

Jag tror på riktigt att Niklas är en skata.
Av någon anledning tar han varenda gaffel i besticklådan och gömmer någonstans (jag tippar på ryggsäcken). I lägenheten, som han hyr möblerad av en otroligt snäll man, fanns det från början typ fem gafflar. Det är ingen siffra att jubla över men man slapp i alla fall diska så fort man behövde en. Men nu, ett och ett halvt år senare, finns det två - TVÅ - gafflar kvar.
Min irritation är oänlig och trots att jag har bönat och bett om att vi ska åkta till ikea och köpa fler verkar det inte som att han inser problemet i att leva med det otroligt lilla antalet bestick.
FYI, det finns typ sju matskedar, fyra teskedar och tre knivar också.

Bildbomb - photoshop genom tiderna

Kikar igenom mappen "Photoshop" i mina bilder och hittar massor av gamla godingar! Mina första redigerade bilder är bara för härliga. Har valt ut några på mig och min vapendragare Janina som ni ska få se, så luta er tillbaka i soffan eller var ni nu sitter och njuuuuut.

Extremt avancerad (not) photoshoot i Mästarnas Park.

Jag sa: "Se aggresiv ut!", och så gjorde hon det.
I friggeboden vid Janinas mammas gamla hus i Ekeby.

Välgjort *host* bildmontage med bilder som visar personlighet. Hehe.

Photoshoot på Lilla Kvarn för våra profilbilder till "Death game".

Hällefors veteranlag vs Kanadas Old timers. Spänning på hög nivå!

(Hello bad light and dry lips.)

Veteranerna vs Old timers, spänning på någon nivå...

Veteranerna vs Old timers, kameran-är-tusen-gånger-roligare-än-matchen-spänning.

Veteranerna vs Old timers, typ tio minuter in i matchen - spänning? ZZzzZZzz

Sommar i Nygård, fyrhjulingströja vind i håret.

Sommar i Nygård, fyrhjulingströjor och lerstrand.

Serious faces.

"Oj, jag har skurit mig i tån. Finns det någon här som kan hjälpa mig?"

"Hihi, ja.. det gör JÄÄÄÄTTTEONT!"

Mopedstrul in the middle of nowhere.

Nostalgidagarna: peppade som fan - tills det började regna...

Frisyren som tog flera timmar att göra för att sedan inte ses av i princip någon alls.

Sommarshoot - Maria lär sig att inte överdriva "lagningsplåstret" eller ögonfärgen i Photoshop.

Sommarshoot - Maria lär sig "liquify" i PS och Janina blir offret.

Hälleforsanda och dödlinje

"Di her e di sämsta kommun i hele Sverige! Di har ju inte ens snöblan!"
Det var vad den okände mannen som jag mötte då jag gick längs Wigelievägen sa till mig, på brett Hälleforsmål. (Okej, jag minns inte riktigt vad det var han sa, men han menade iaf de där bladen som skär bort snön/isen längst ner på vägen så den inte blir så knölig.) Jag nickade i alla fall tveksamt och gick vidare.

Lamalama

Nicco vet då alltid hur hon kan göra mig glad. Fick just den här bilden skickad till mig, och kan inte sluta skratta!
(Till saken hör att jag verkligen älskar lamor!)

Happyness all over

Friday I'm in love

Bestämde mig för att ta en välförtjänt *host* sovmorgon till tio idag. Slängde i mig lite gröt, drig igen fleecetröjan och klämpade iväg längs den snöbeklädda Wigelievägen. Halvvägs till trafikljusen insåg jag att jag hade glömt datorn, så fick vända och pulsa hem igen. Jag skyndade, halkade och pulsade vidare mot redaktionen för att hinna i "tid". Innan jag hunnit längre än inanför dörren frågar Jacob, mannen bakom cafédisken, vart alla håller hus. Jag, som såg att det satt ett par figurer vid bordet som vi alltid sitter vid, sa att vi praktikanter var här och att vår handledare skulle komma senare. Sorgligt men sant så visade det sig att figurerna vid bordet inte alls var mina medpraktikanter, utan snarare en kille och en tjej med syriansk (?) härkomst. De diskuterade relationer och tyckte att det var förjävligt med svenska par där tjejen är flera år äldre än killen. Jaha tänkte jag och fortsatte tjuvlyssna. Tjejen var fruktansvärt förtvivlad över att hon ännu inte hade förlovat eller gift sig (hon var kanske... 20 år?). Sedan gick de sin väg, och jag belv sittande ensam och övergiven. Fick i alla fall lite gjort, så något gott har väl dagen hittills bjudit på. Spännande saker så att säga.

I eftermiddag har jag planerat att åka till Grythyttan och hjälpa Nicco göra ett scrap-julkort till hennes vän i Belgien. Sedan, runt tio, kommer Niklas hem för första gången på nästan tre veckor, så då ska jag umgås med honom nonstop hela helgen! Eller ja, imorgon fyller Nicco år, så då ska jag väl dit en sväng.

Jaja, åter till arbetet.

Färgade håret i ondags, har inte tvättat det sedan dess och börjar bli deprimerad nu. Försöker tvätta det så sällan som möjligt, dels för att färgen ska hålla längre och även för att slita mindre på håret. Men ikväll ska jag slå till och tvätta det, länge och väl! Gött! Jag vet att ni absolut ville veta detta, varför skulle jag annars skriva det liksom?

Bjussar på en bild från idag, med mitt otroligt mysiga hår. Lovely.

Snö

För er Hälleforsare som har missat det så kan jag berätta att det snöar.
I alla fall, här får ni gårdagens och dagens Sunes julavsnitt. Enjoy.

Ingenting är vettigt 03.30

(Nu hade jag tänkt länka till en av Markus Krunegårds låtar med samma namn som rubriken, men det sket sig.)

Klockan är fem på morgonen och här ligger jag; ensam, klarvaken och vrålhungrig i min gigantiska säng och funderar över stora frågor här i livet.
(För att klara ut möjliga frågetecken om varför jag är vaken nu så kan jag avslöja att jag sov till klockan ett, 13, idag, åt ett ton godis och bullar med Janina fram till klockan tolv, 24, och sen har jag inte kunnat somna.)
Men i alla fall, en fråga som kom upp precis då jag la mig ner, efter ett misslyckat försök att se på tv, är: Vad specificerar en god natt?
Man säger det ju dagligen (eller kvälligen, höhö) men vad innebär det egentligen? Är en god natt en natt då man sover hela natten utan att vakna upp flera gånger, eller är det en natt då man vaknar för att upptäcka att det är flera timmar kvar tills man behöver gå upp? Ja, jag vet inte riktigt. Vad tror ni?

Nu ska jag mysa lite med Busan och försöka sova.

Första december tvåtusenelva

Då var det bara 23 dagar kvar till jul, och ännu värre, 30 dagar kvar på året. Jösses vad tiden går fort!

Klockan är 11.06 och jag har varit vaken sedan 08.20, då jag kastade mig upp för att skynda till praktiken. Sekunden innan jag skulle slänga mig på cykeln såg jag som tur var att jag hade fått ett sms från min handledare som förklarade att hon var sjuk. Efter att ha informerat mina medpraktikanter beslutade jag mig för att ta vara på morgonen och gav mig iväg till blomsteraffären för att vara lite social med Helén. Efter en dryg timme förde jag kosan mot ICA och sedan Dg's för att därpå vända hem. Så nu sitter jag som sagt här.

Eftersom jag inte är så motiverad att gå upp skittidigt för att se på någon dålig julkalender så gör jag som så att jag tittar på Sunes jul, den bästa kalendern någonsin, på Youtube istället. Och nu tänkte jag dela med mig av det första avsnittet, så ta tio minuter och njut! Varsågod!