Inte för att dagen är slut eller så, men det känns lite meningslöst att göra något nu. Niklas är jättestressad och multitaskar matlagning och pluggande och jag ser på Doctor Doolittle 5 och chattar med Kikki.
Något jag saknar från gymnasiet, eller rättare sagt: det jag saknar allra mest från gymnasiet, är att träffa tjejerna varje dag. Vi var ett riktigt radargäng; Kikki - som hade det mest smittsamma och hjärtliga skrattet jag någon har/kommer att höra, Mato - som med sitt lätt förvirrade kumlasätt förgylde varje dag med saker som att ha små lässtunder för oss andra, och Vix. Vix sa egentligen inte så mycket, men genom att bara vara där och göra sina ljudeffekter så gjorde hon varje dag unik. Tillsammans började vi varje dag med att skratta och avslutade den på samma sätt, och tack vare vår gemensamma, och aningen speciella, humor tog vi det allra mesta med en klackspark. Visst, ibland så härjade vi så mycket att varje dag slutade likadant: h u v u d v ä r k. Men kul hade vi! Jämt! Skulle nästan kunna tippa på att vi var de som hade allra roligast om dagarna på medieprogrammet!
När jag i dagarna innan nyår funderade på nyårslöften så kom jag fram till en sak som jag hoppas att vi fyra tillsammans kan ta som ett gemensamt löfte: att bli bättre på att träffas, allihopa!
Sedan studenten har vi alla setts typ två gånger. Klent säger jag bara! Så vad tycker ni tjejer? Ska vi ta oss i kragen och förbättra oss? ;)
